Vi har sedan urminnes tider levt och verkat i dessa fjäll. Vi har skyddat dem från olika expoateringar och lämnat markerna och renskötseln vidare till nästa generation i århundraden. Att nämna ordet hållbar om vårt liv och renskötsel är kanske överkurs men det är viktigt att majoritessamhället får vår syn på naturen. Vi ser hur privatiserade fjällområden exploaterats för massturism och vi ser att tunga intressen nu ser våra renbetesfjäll som en allmän aktivitetsarena. Vi ser ett mönster, kolonisationen har inte slutat och vi upplever att vår syn på naturen inte respekteras. Till och med här i vårt hem är det majoritetssamhällets syn på naturen som skall gälla. Ohejdad marknadsföring som leder till massturism, förstörd natur och störningar på renskötseln vill man kvickfixa med ”miljöförbättringar” bygga bort skadorna och förstärka för ännu fler besökare
Vi vill att massturismen utvecklas i områden där det redan är byggt och iordningställt för detta och att våra områden respekteras. Besök oss och våra områden med respekt för vår syn på naturen.
Renbetesfjällen – mark för rennäringen och oss samer som verkar här!
Våra områden ligger inom de s.k renbetesfjällen. Här har vi av urminnes hävd rätt att bedriva vår renskötsel. Rennäringslagen säger att;
”Renskötsel får bedrivas inom följande områden (renskötselområdet)
1. hela året (året-runt-markerna)
…på renbetesfjällen i Jämtlands län, inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete,
Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra renbetesland eller av ålder använts som sådant land. Med renbetesfjällen förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll. Lag (1996:949).”
Renbetesfjällen är ingen vildmark utan ett samiskt kulturlandskap som formats av den samiska tamrenskötseln i århundraden och avsattes i slutet på 1800-talet till i första hand oss, de renskötande samerna. På renbetesfjällen syns överallt nutida och historiska spår efter oss i form av rengärden, kåtor, renvaktarstugor, gamla kåtatomter, mjölkvallar, förvaringsgropar, fångstgropar och härdar m.m.
Tåssåsens samebys renbetesfjäll sträcker sig från Baantetjahke i öst till Joltere i väst. Vi är idag ett femtiotal medlemmar och har ca 9000 renar i sommarflocken. För att fler skall kunna stanna kvar och verka inom samebyns område utvecklar vi även småskalig turism i samklang med renskötseln.
De få sommarmånaderna med grönbete är livsviktiga för renen. Vajan behöver all den näring den kan uppbringa för att efter en lång vinter föda upp sin kalv. Samtidigt behöver hela renhjorden betesro för att bygga upp sina reserver för att överleva kommande vinter. Renarna är idisslande djur och behöver förutom betesro även ro för att idissla.
Väder, vind och vilken typ av störning avgör hur fort, långt och åt vilket håll det bär iväg. Vissa gånger är renflockar lugna och går undan bara en liten bit medans det andra gånger kan det räcka med en enda störning för att ett samlingsarbete skall bli spolierat, eller leda till onödigt och dyrt extraarbete.
Renarna är också vanedjur och om de ideligen behöver flytta på sig leder det till att de undviker vissa platser vilket leder till att deras betesmark krymper. Under vissa perioder är de extra känsliga för störningar. Håll koll på vår hemsida för mer information om detta.
Till renskötselarbetet hör att planera och styra betningen utifrån rådande väderförhållanden och se till att markerna används på ett långsiktigt hållbart sätt.
Friluftsliv
Buerie båeteme! Varmt välkommen!
Men med respekt, om vi får be!
Tills för bara ett tiotal år sedan var våra sommarbetesmarker relativt ostörda på sommaren. Renarna hade tillgång till det för tillfället bästa betet, de blev inte skrämda, störda eller påverkade på något sätt. Renskötarna kunde i lugn och ro samla renarna till de bästa betesområdena och veta att de fanns kvar där nästa dag. Lugn och ro för både ren och renskötare, bara de naturliga variationerna såsom väder och vind påverkade. Idag är det svårare att bedriva en ordnad och planerad renskötsel.
Sociala medier och de senaste årens kommersiella marknadsföring av renbetesfjällen för aktiviteter som tex cykel har gjort att allt fler ser renbetesfjällen som en sport- och aktivitetsarena. Besöksantalet har exploderat och ingen tänker på att renbetesfjällen är ändliga. Moderna terrängcyklar gör att man snabbt och lätt tar sig ut till områden som tidigare varit mindre besökta och idag finns det inga områden där vi kan ha våra renar utan att riskera onödiga störningar.
Vi ser positivt på att det traditionella friluftslivet som bedrivs av den enskilde under allemansrätten ökar och att människor hittar ut naturen. Vi vill därför hitta former som är långsiktigt hållbara för detta.
Vi ser positivt även på det ”kommersiella friluftslivet” som vi anser skapar värdefull sysselsättning och ekonomi till regionen. Eftersom renbetesfjällen är de enda marker vi har att tillgå under sommaren ser vi ingen möjlighet att även en utveckling med massturism ska få plats på våra känsliga betesmarker. Vintertid är förutsättningarna bättre då de flesta renarna är på vinterbete i skogen och snön ligger som ett skydd över markerna.
Hjälp oss genom att följa dessa råd;
- Allemansrätten gäller på renbetesfjällen men förutom det vanliga ansvaret du som besökare har tillkommer här att nyttjande av allemansrätten inte får ske så att det medför nämnvärd skada eller olägenhet för samebyarnas renskötsel.
- -Se till att göra det man måste göra på en väl vald plats. Elda upp använt papper och gräv ner resten. Förhoppningsvis behöver sedan ingen annan se vad du gjort.
- Stör inte renarna i onödan. Se till att hålla din hund kopplad.
- Tänk på att plötsliga överraskningar stör renhjorden. Var uppmärksam på vad som kan finnas bakom krön etc.
Vi och andra intressen
Utveckling och konsekvenser
Tåssåsens sameby, som alla andra samebyar, ser hur den samhälleliga utvecklingen leder till allt större utmaningar att bedriva hållbar renskötsel med renens väl i fokus.
Vi förlorar mark
Tillgången till vinterbete minskar. Här har såväl privata markägares rättigheter som bl.a. samhällets utveckling i form av infrastruktur och verksamheter satts före våra behov och vår traditionella rätt. Idag måste vi genom separata, ibland kostsamma, avtal säkra vårt vinterbete.
Ökad massturism
Enligt lag har samebyarna rätt att bedriva renskötsel på den mark som kallas renbetesfjäll. Trots detta ser vi hur andra intressen flyttar fram sina positioner och på vår bekostnad tar allt större utrymme här där vi hittills haft vår tillflyktsort för lugn och ro för renarna. Kommersiell besöksnäring och det s.k friluftslivet växer och medför att fler och fler besöker våra områden, ofta utan större kunskap om våra behov och rättigheter i förhållande till marken.
Rovdjuren ökar
Under senare år har antalet rovdjur ökat vilket förstås sätter stor press på våra renhjordar. Fler rovdjur leder till stress hos renen och en flyktbenägenhet. Vill det sig riktigt illa blir vissa markområden otrygga för renen och därmed obrukbara för en lång tid framöver. I en situation där marktillgången i övrigt minskat är detta förödande för oss och vår rennäring.
Exploateringar
Vi är för hållbar energiutvinning och ser positivt på t.ex. vindkraftutveckling. Vi ser samtidigt med fasa på hur okunskap om hur markerna verkligen används leder till att områden som är viktiga för oss ofta blir prioriterade som utvecklingsområden för just sådana satsningar.
Konsekvenser
Den utveckling vi ser leder till konsekvenser som vi inom samebyn måste hantera. När intrången ökar ser vi utmaningar för renen och dess förmåga att hitta betesro med följden att hjorden vill förflytta sig till nya marker. Plötsliga störningar kan splittra hjorden och sprida den på stora områden. Konsekvenserna blir för oss extraarbete och bortprioritering av planerat arbete samt höga kostnader som vi sällan blir kompenserade för.